Hon jag träffat sen i somras, Catarina, är det slut med nu, och jag känner mig lättad.
Det kändes lite fel hela tiden, och den sista dagen kröp det fram en del obehagliga saker om henne som gjorde att jag nu inte alls känner något för henne, eller för något alls överhuvudtaget.
Jag känner mig konstigt avtrubbad som en bieffekt dock, men det är bra när jag ska städa och flytta runt lite i lägenheten under helgen, och vara en ensamvarg efter att ha haft div. folk omkring mig nästan konstant i en tio dagar, men det har varit trevligt; flera fotograferingsturer runt om i gästrikland med Jenka, fika med keitha och robban, sauna, släktbesök osv osv.
De jag vill träffa och som jag vill träffa kan jag träffa lättare nu, och göra det vi vill.
Det enda som känns, är faktiskt känslan av frihet och ärlighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar